Forskning

Innehåll

Forskningsprojekt

Forskningsartiklar

Forskning i allmänhet

Forskning är metodiska studier och undersökningar som bedrivs av forskare med akademisk utbildning i syfte att skapa nya kunskaper och ökat vetande. I sökandet efter kunskap och vetande redovisar forskaren sina tillvägagångssätt, de vetenskapliga metoder och verktyg som använts.

Forskning gällande EXA (Expressive Arts – se presentationen ovan) är akademisk; den publiceras för att kritiskt granskas och för att bidra till en vetenskapligt grundad utveckling avseende teori, filosofi men också metodik och tillämpning. Det är i huvudsak tillämpad forskning av karaktären samhällsvetenskap eller humaniora.

Vad är EXA?

EXA med en psykoterapeutisk ansats är grundad i psykodynamisk och existentiell psykologi med rötter i fenomenologisk teori. Viktiga ansatser återfinns i anknytnings- och affektteorin.

EXA karakteriseras av att terapeuten eller pedagogen arbetar med olika konstnärliga modaliteter och skapar- och medvetandegör skeenden i övergångar mellan modaliteter. Till exempel kan en rörelse omformas till en bild som sammantaget i sin tur formas till en dikt. Övergångar kan ske i alla riktningar genom de olika konstnärliga uttrycken. Det handlar om kropp och rörelse, bild och skulptur, ljud och musik, drama och annan gestaltning, poesi, saga och myter, om samtal och samhandling.

Forskning kring EXA

I ett nordiskt sammanhang är renodlad forskning avseende EXA av mindre omfattning. I ett internationellt perspektiv finns mer att hämta. Kvaliteten varierar dock och möter inte alltid upp mot de krav som ställs i ett nordiskt sammanhang. Därför måste varje hänvisning till internationell forskning kritiskt granskas och ställas i relation till de krav som vi i ett nordiskt perspektiv valt att kalla forskning och vetenskaplig grund.

Nordisk forskning finns sedan länge kring musik, bild och dans och dess betydelse för olika sammanhang. Renodlad forskning kring EXA hittar vi framför allt i Norge genom Melinda Meyers arbete. (länk) Forskargruppen INTRA har bidragit med några artiklar. (länk) Fältet domineras av en humanistisk och samhällsvetenskaplig kvalitativ ansats grundad i fenomenologi och hermeneutik. Kravet är annars ofta att en social forskningsdesign skall ligga nära en naturvetenskaplig forskningstradition.

Margareta Wärja, PhD, leg psykoterapeut och ledare för det svenska utbildningsinstitutet ”Expressive Arts, Stockholm, AB” doktorerade 2018 med en avhandling som berör behandlande rehabilitering avseende kvinnor med gynekologisk cancer. Fokus ligger på två konstnärliga uttrycksformer, bildskapande och KMR – korta musikresor. Denna avhandling är en milstolpe för utvecklingen avseende EXA i Sverige, dels för att den är den första i sitt slag, dels för att ett flertal personer med EXA-kompetens involverades i arbetet med dess genomförande 2010-2018. Utförlig information om detta arbete finns nedan under F1 Forskning i Uttryckande Konstterapi genom cancerrehabilitering samt på Expressive Arts hemsida tillsammans med en beskrivning avseende psykoterapeutiskt arbete och forskning kopplat till EXA.

European Graduate School, EGS är viktig i ett europeiskt perspektiv. Här bedrivs forskning kring EXA på doktorandnivå.
Utvecklingen i Europa har de senaste åren vuxit sig allt starkare med ett antal utbildningsinstitut i olika länder.
EXA i ett internationellt perspektiv samlar idag erfarenheter som berör både praktisk tillämpning och akademisk förankring framför allt utifrån ett amerikanskt perspektiv. Dessa traditioner växte fram efter andra världskriget för att få en ökad betydelse under 1970-1980-talen. De skiljer sig något åt men har samtidigt mer gemensamt. Några viktiga exempel är utvecklingen vid Lesley College i Boston med namn som Paulo och Margo Knill, Steve och Ellen Levine samt Shaun McNiff. Arbetet vid Lesley College kom att ha en avgörande betydelse för framväxten av EGS – European Graduate School. Ytterligare exempel på viktiga impulser är Arthur Robbins arbete vid Pratts University New York, samt Carl Rogers och dennes dotter Natalie Rogers forskning och tillämpning.

UPP

Vetenskaplig förankring

Idag pågår en spännande forskningsutveckling som påverkar EXA både i dess psykoterapeutiska såväl som dess pedagogiska tillämpning. Inom den kognitiva neurologin erövras ny kunskap. Antonio Damasio, Allan Schore, Daniel Stern m.fl. har dragit slutsatsen att den samlade nya kunskapen pekar i riktning mot stöd för mer affektinriktade och sinnligt förankrade pedagogiska och psykoterapeutiska arbetsformer. Stern – tillsammans med den breda grupp av internationella forskare som han kom att bli talesman för – är en auktoritet när det gäller förståelsen avseende människans tillblivelse.

I ett pedagogiskt perspektiv hämtas impulser från den forskning som bedrivits runt ”Counselling” (rådgivning och organisationsutveckling). Samtidigt ser vi ett nyvaknat intresse för Paulo Freire och den pedagogiska tradition som denne tillhör. Detta aktualiseras av den tillämpning av EXA som bedrivits i Eskilstuna sedan 90-talet och som nu fördjupas av forskargruppen INTRA. I denna forskning växer även en förståelse fram avseende människans ständiga tillblivelse i samklang med sin omgivning, genom bland andra Karen Barad. Detta pekar i sin tur på nödvändigheten av ett värnande om vårt globala sammanhang i sin helhet.

Forskning kring tillämpningar av konstnärliga språk

Det finns en bred forskning avseende tillämpningen av de olika konstnärliga språken i sig. Som i allt arbete där hela människan tas i anspråk kan vi dock konstatera att forskning som fokuserar på en specifik konstnärlig uttrycksform också omfattar andra uttrycksformer. I forskningen kring dans omfattas också till exempel musik, samtal, samhandling och ibland också texter eller bilder med flera uttryck. Ett annat exempel är hur kropp och rörelse involveras i arbeten där bild och måleri står i fokus.
Höjer vi blicken och söker efter forskning relaterad till specifika uttrycksformer finns en oerhörd rikedom avseende forskning i ett nordiskt såväl som internationellt perspektiv. På senare tid har allt fler artiklar publicerats som visar på nödvändigheten och de positiva konsekvenserna av arbete i och genom expressiva estetiska uttrycksformer i mötet med människor. Detta gäller för såväl en psykoterapeutisk- som en bred pedagogisk inriktning.

Mer om Forskning

Läs mer om forskning i norden på följande hemsidor:

EXA i:
Sverige: Forskning i Uttryckande Konstterapi | Expressive Arts Stockholm
Norge: Forskning Nfkut-no
Intra: Forskargruppen Intra

Internationella hänvisningar: Se under Länkar

UPP

Forskningsprojekt

F1

2018

Gustav Klimt ”Musik”

Forskning i Uttryckande Konstterapi genom cancerrehabilitering

November 2010 togs de första stegen mot en vetenskaplig utvärdering av en UKT- intervention, centrerad kring musik och bild. Behandlingen kom att inrikta sig på den existentiella och emotionella problematik, som genom diagnos och behandling drabbar kvinnor med gynekologisk cancer. Margareta Wärja, som är psykoterapeut och utbildare i UKT sedan många år, är doktorand i musikterapi vid Aalborg Universitet och leder arbetet. Handledare är professor Lars Ole Bonde vid the Doctoral School of the Humanities och Med dr överläkare Karin Bergmark, postdok vid Karolinska Institutet i Stockholm. Karin Bergmark är numera verksam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Anna Gerge, doktorand vid Aalborg Universitet, kommer att forska och disputera bl.a. kring det kvalitativa materialet (bilder och texter) som har genererats från deltagarna i den här studien. Anna har publicerat sig i flera böcker och är bl.a. specialiserad i traumatologi.

Gabriella Rudstam, doktorand vid Aalborg Universitet, påbörjade hösten 2015 en RCT-studie med uttryckande konstterapi, där effekterna av en intervention (KMR/uttryckande konstterapi) för personer med en komplex ptsd prövas. Studien sker i samverkan mellan Aalborg Universitet och Kris – och Traumacentrum i Stockholm.

Det övergripande målet är att utforska och söka utveckla en behandling inom UKT med ett focus på receptiv musikterapi (KMR), som kan användas i rehabiliteringsprogram för olika patientgrupper inom sjukvården och dess närliggande områden.

Kort sammanfattning av studien ukt/gynekologisk cancer

Omkring 2900 kvinnor per år diagnostiseras för gynekologisk cancer. Diagnos och behandling innebär som regel kris- och traumareaktioner. Behandlingen har gjort att många överlever sin sjukdom, men man har beräknat att minst 30 % av dessa kvinnor är i behov av kvalificerad hjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser och efterföljande emotionella problem. Förutom en förbättrad psykisk hälsa skulle en rehabilitering syfta till att öka den individulla förmågan att delta i social och arbetsinriktad verksamhet.

Inom ramen för Uttryckande Konstterapi har Margareta Wärja (et. al) med utgångspunkt i Guided Imagery and Music (GIM) och uttryckande konstterapi strukturerat en individuell korttidsintervention om 12 sessioner, som skulle kunna ingå i rehabiliteringsprogram för gyncancerpatienter efter avslutad medicinsk behandling. Antagandet är att de kvinnor som genomgår behandlingen bearbetar sin existentiella kris, integrerar sin kroppsupplevelse, minskar oron för återfall och förbättrar sin existentiella hälsa.

Etikprövningsnämnden i Stockholm lämnade i januari 2012 sitt godkännande till projektets genomförande. Huvudstudien har föregåtts av en inledande kvalitativ fas med djupintervjuer av patienter och personal samt pilotstudier. Den bygger på tidigare forskning inom KCE (Enheten för Klinisk Cancer Epidemiologi) på Karolinska Institutet, där man dokumenterat de sociala och psykologiska konsekvenserna av diagnos och behandling av kvinnor med gynekologisk cancer.

I studien deltog 57 kvinnor vid Onkologiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Den har genomförts som en randomiserad studie med s.k. armar, en enskild terapi och en gruppterapi. Samtliga personer som ingår har svarat på noggrannt utarbetade frågor före och efter interventionen.

​Den kvantitativa analysen kompletteras med data av mer kvalitativt slag: texter och målade bilder. Två behandlingar med uttryckande konstterapi och musik (KMR) har utvärderats, dels en enskild terapi med 13 tillfällen, dels en gruppterapi.

​Data och resultat redovisas av forskningsteamet i vetenskapliga tidskrifter, på konferenser och informationsmöten samt i populärvetenskaplig form även i hälsoinriktade tidskrifter. Den slutliga redovisningen av Margareta Wärjas forskning genomfördes i en doktorsavhandling i musikterapi vid Aalborg Universitet. Ett par artiklar i vetenskapliga tidskrifter har publicerats.

Mer information kring avhandlingen kan ses på AALBORG UNIVERSITET

Download as PDF

För ytterligare information om pågående forskning, kontakta Margareta Wärja. margareta.warja@expressivearts.se

Läs mer på Expressive Arts hemsida.

UPP

F2

2007

Repatriation and testimony. Expressive Arts Therapy

A Dissertation submitted to the Division of Arts, Health and Society of The European Graduate School EGS in Candidacy for the Degree of Doctor of Philosophy
by Melinda Ashley Meyer DeMott, 2007

Abstract
The subject of this dissertation is research work and psychosocial interventions carried out through movement programs, repatriation workshops, documentary filmmaking and testimony with twenty-two Bosnian refugees over thirteen years. This longitude study is an investigation of the process of the change of identities that the refugees experienced from the time when they were expatriated to Norway until they were resettled in Bosnia-Herzegovina.
The focus of the study is their own narratives of the different transitions and interventions they took part in as war refugees, and what influenced their decision to repatriate to Bosnia-Herzegovina. The researcher has followed the participants through interviews and video documentation from 1993 to 2006. In addition to repatriation, documentary filmmaking andtestimony are central themes in the inquiry.
The participants are from four Bosnian families and consist of thirteen adults and four children. Interviews and conversations with and observations of the participants will be presented and discussed. The analysis of the material has been an ongoing process and has not been limited to any specific period in the thirteen-year research span.

Download as PDF

UPP

F3

2017

PSYCHOTHERAPEUTIC DEVELOPMENT – ASSESSMENT OF PICTURES

THROUGH DEVELOPMENT OF THE SATPA – A SAFETY ASSESSMENT TOOL OF PICTORIAL ARTEFACTS
av Anna Gerge

English Summary

Research questions
Main questions:

  1. Can pictorial artefacts be assessed according to the concept neuroception (Porges,
    2003a,b, 2011), defined as a continuous, partially unaware assessment of whether
    situations are safe, worrying or life-threatening. Will different patterns of
    neuroception show up as meaningful units in pictorial artefacts?
  2. If so, can these patterns be part of an assessment tool for pictorial artefacts?
    Sub-questions:
  3. How can results from such a newly developed assessment tool of pictorial arteifacts
    be understood in relation to other measures, e.g. self-assessed overcome
    traumatization and other variables on existential health?
  4. How can these understandings be theoretically conceptualized in relevant
    contemporary psychotherapy theory?

Research design: By building upon existing methodologies, an understanding of
semiotic signs in pictorial artefacts (Gerge & Pedersen 2017), and clinical experiences
in combination with the interpretivist stance, the development of an assessment tool
to facilitate the decoding of pictorial artefacts was conducted. The assessment tool
was called the Safety Assessment Tool of Pictorial Artefacts, (SATPA). It was
developed through qualitative analyses of clinician made drawings, N = 269,
including 244 drawings + 25 elaborated mandala drawings (Gerge, 2017), and through
arts-based inquiry (Gerge, Wärja, & Pedersen, 2017a, b), based on aesthetic response
(Gerge, 2017, submitted), in the form of interpretivist methods. Eleven perspectives
were found in the (SATPA). These were analysed by separate groups of clinicians and
lay persons (Gerge, Gattino, & Pedersen, 2017, submitted), where all groups found
similar patterns in the evaluated pictures. Finally, in the exploration of the developed
instrument, measured changes in parameters of self-assessed health pre-post artsbased
psychotherapy interventions for women medically treated for gynaecological
cancers (Wärja, 2018, in press), co-variated with the analyses of their artwork prepost
the interventions, when analysed by two evaluators using the (SATPA) (Gerge,
Wärja, Gattino, & Pedersen, 2017, submitted).

Furthermore, the 63 pictures conducted by a sub-group (n = 28) of the research clients
who completed the intervention (n = 43 out of Ntot = 57) in the study of Wärja,

Bergmark, & Bonde (2012) were analysed pre-post arts-based psychotherapy
interventions (Wärja, 2018, in press). The detected change was related to
quantitatively analysed changes in self-assessed measures (scales for depression,
anxiety and Quality of Life). The scales applied were; MADRS; Montgomery &
Åsberg, 1979; anxiety, Hospital Anxiety and Depression Scale; HADS-A; Zigmond,
& Snaith, 1983; quality of life; European Organization for Research and Treatment of
Cancer (EORTC-QLQ-C30 Quality of Life Questionnaire; Aaronson, Ahmedzai, &
Bullinger, et al., 1991).
The methods used in the development of the SATPA are deliberately mixed and
chosen to reflect an interpretivist stance (Hiller, 2016; Wheeler, 2016) and to include
arts-based methodology (Viega, 2016a). This methodology is based on the
neurophenomenological paradigm and offers an enactment-focused epistemological
approach. Finally, quantitative calculations were conducted. The choice of
methodology is reflected on in the linking text.

Download as PDF

UPP

F4

2023

Trauma-focused Group Music and Imagery with Women Suffering from PTSD or CPTSD

A Randomized Controlled Study av Gabriella Rudstam

Abstract

Background
In posttraumatic stress disorder (PTSD), physiological reactions during trauma scripts have been anchored to the diagnosis. According to the construct of research domain criteria, physiological reactions and self-rating scales could be used to evaluate treatment effects.

Objective
In the present study, self-rated PTSD symptoms combined with physiological reactions during trauma script were used as outcome measurements in the domain of arousal/regulatory systems in a controlled randomised study of Group Music and Imagery (GrpMI) treatment for females with PTSD or complex posttraumatic stress disorder (CPTSD) related to violence and/or sexual abuse.

Methods
45 traumatised women were randomised to 12 weeks of active treatment or waiting. Before and after the intervention, an assessment was done using physiological measurements during script-driven imagery (SDI) procedures. Subjective Units of Distress (SUD) were collected immediately after the trauma script (TS). Reactions during the SDI procedure were reported using the Responses to Script Driven Imagery (RSDI) scale, measuring re-experiencing, avoidance, and dissociation. Self-reported PTSD symptoms were accessed using the PTSD checklist for DSM-5 (PCL-5). Heart rate (HR), heart rate variability (HRV), and electrodermal activity were sampled during the baseline (BL) and TS conditions of the SDI procedure. As a measure of trauma-related reactivity, the difference between TS and BL was used for statistical calculations. HRV measures included high (HF; 0.15-0.4 Hz) and low (LF; 0.03-0.15 Hz) frequency band power, the LF/HF ratio, and the root mean square of successive inter-beat differences (RMSSD). Measures of electrodermal activity included skin conductance levels (SCL) and frequencies of non-specific skin conductance responses (NS-SCR). Further, correlations between self-rated PTSD symptoms and physiological reactivity measures were analysed.

Results
During the TS, the absolute levels of HR, LF/HF-ratio, and NS-SCR, as well as the trauma-related reactivity of HR, RMSSD, HF, LF/HF-ratio, SCL, and NS-SCR, showed significant changes indicating decreased arousal during trauma script after treatment. Compared to the waitlist control, an interaction analysis showed significant treatment effects in the BL level of HR, the absolute TS level of HR and HF, and the trauma-related reactivity of RMSSD and HF, suggesting an improvement of vagal function in the treatment group. Significant treatment-related reductions were found in symptoms of PTSD, re-experiencing and avoidance, as well as SUD. The changes pre- to post-treatment in HR reactivity and self-rated PTSD symptoms correlated significantly. Furthermore, the initial HR reactivity predicted treatment outcome as measured with PCL-5.

Conclusion
In the evaluation of treatment methods for PTSD, a combination of self-report and physiological measures seems to be feasible. The physiological measures, in combination with a robust decrease in self-rated PTSD symptoms, indicate that trauma-focused GrpMI is a promising treatment for PTSD or CPTSD. More studies are needed to confirm the results, and further research comparing with other active treatments is necessary to establish the precise role of the treatment.

Avhandling i PDF

Artiklar som avhandlingen bygger på här nedan

Trauma-focused musik and imagery with women suffering from PTSD/complex PTSD:
A feasibility study 2017
Trauma-focused group music and imagery with women suffering from PTSD/Complex PTSD: A randomized controlled study 2022
Psychophysiological assessment of trauma-focused Group Music and Imagery therapy for women with PTSD or CPTSD using script-driven imagery.
A randomized controlled study 2023

Mer information om avhandlingen finns på AALBORG UNIVERSITET

UPP

Forskningsartiklar

A1

Subjektifierande högskolepedagogik

av Per Apelmo, Dan Tedenljung och Hannes Lundkvist

Publicerad 2018 – Mälardalen Studies in Educational Sciences No 39

Abstrakt
I denna studie problematiserar vi arbetet med personlig och professionell utveckling i högskolepedagogik, i form av förändrings- och lärandeprocesser. Syftet med studien är att presentera ett filosofiskt och teoretiskt ramverk kring begreppet ”lek” som vi menar kan bidra till att möjliggöra intersubjektivitet inom högskolepedagogik. Vi börjar med att presentera begreppet ”lek” ur ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv och sätter det i relation till intersubjektiv etik och pedagogik. Därefter presenterar vi Expressive Arts (EXA) som ett redskap för att arbeta med denna ansats pedagogiskt. Vi diskuterar de rumsliga aspekterna och konsekvenserna som präglar omsättningen av detta ramverk i praktiken och ger ett exempel på hur detta sker i kursen Personlig och professionell utveckling (PPU) på Mälardalens högskolas socionomprogram. Studiens bidrag till högskolepedagogik är synliggöra subjektifierande pedagogik genom att skapa rumsliga förutsättningar för intermodal kommunikation mellan studenter som aktiva subjekt med syfte att främja en förändringsprocess inför en kommande yrkesroll.

Apelmo, P. Tedenljung, D. Lundkvist, H. (2018). ”Subjektifierande högskolepedagogik”. I E. Ärlemalm-Hagsér & M. Öhman (red.) Högskolepedagogisk utveckling i teori och praktik. Mälardalen Studies in Educational Sciences No 39

Ladda ner som PDF

UPP

A2

Att upptäcka det som inte går att fånga

av Hannes Lundkvist och Per Apelmo

Publicerad 2020-01-09, Studier i Pedagogisk Filosofi

I denna artikel undersöks förhållandet mellan estetik, etik och pedagogik genom en sammankoppling mellan Emmanuel Lévinas och Jacques Rancières respektive idéer. Vi menar att lärande har såväl en etisk som en estetisk dimension som saknar mätbara värden och som inte går att greppa genom empiriska undersökningar eller genom rent kunskapsförmedlande undervisning. Vi menar att dessa dimensioner är centrala för lärandeprocesser och bör uppmärksammas i pedagogik som forskningsområde. Syftet med denna artikel är att undersöka möjligheterna för ett estetiskt-etiskt förhållningssätt till pedagogik samt de utmaningar som följer. Vi ska försöka besvara frågan: Vilka är utmaningarna som estetiken och etiken ställer pedagogiken inför? Vi börjar med att redogöra för Lévinas och Ranciè-res respektive idéer. Därefter diskuterar vi dessa idéer i relation till Expressive Arts (EXA)

Ladda ner som PDF

Forfatterbiografi
Hannes Lundkvist, Forskningsgruppen “INTRA – Expressive Arts, Education and Research”
Hannes Lundkvist (f 1991) är leg. lärare i svenska och svenska som andraspråk och arbetar idag som ämneslärare vid S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Han har flera års erfarenhet av att arbeta med Expressive Arts och är med i forskningsgruppen “INTRA – Expressive Arts, Education and Research” som bedriver forskning inom multimodala utbildningsformer.

UPP

A3

Artiklar av Margareta Wärja – Leg psykoterapeut, Musikterapeut, Uttryckande konstterapeut, Rektor

In English

UPP